samt vilja att knega inte med mer forsavitt att uppleva sig kvavd it karnfamiljen, av barnen eller exakt itu samhallets villkor villig att anskaffa manniskobarn. Det befinner sig ett fran slutsatserna ino Jenny Bjorklunds forskning runt varfor modrar ino litteratur lamnar tryt familjer. Studien ar konstruerad spann medelpunkt forut genusvetenskap utbredd Uppsala universitet.
Det kan handa inte promenera odl vidstrack som att karl lamnar sin at
– inom aldre bocke samt i litteratu a andra lander, bryter mammorna oftast op av emancipatoriska forevandning – deras langtan att verka alternativt inova promenerar icke att forbinda tillsamman att existera morsa – darfor otillfredsstallande rattighete. De lamnar tryt familjer for att dom icke trivs tillsamman att finnas till mammor alternativt darfor att karnfamiljen ick evigt befinner si nago sa social sate att befinna villig, anser Jenny Bjorklund, docent inom litteraturvetenskap och universitetslektor inom genusvetenskap intill center forut genusvetenskap spann Uppsala universitet.
I sin forskning saso omedelbar presenteras ino boken Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, ager hon vandrat igenom samt analyserat 25 modrar i en tjugotal skilda romaner a aren. Ino romaner skrivna fore senaste sekelskiftet befinner si do mammor saso lamnar familjen eller overger tryta barnunge vanligtvis nago biperson, e i bakgrunden vars beteende forklarar huvudkaraktaren. I flera itu dom romaner sasom ingar i Jenny Bjorklunds forskning befinner si mammorna sjalva huvudpersonen. I manga fran romanerna tillats lasarna gripa fraktio mammornas synvinke, antingen genom att berattelsen befinner si ino jag-form alternativ via att berattaren skanke lasarna insyn ino mammornas tankar samt emotioner sa att dom begriper dem samt hurs do lamnar tryt familjer.
Jenny Bjorklund delar i studien opp mammornas skal at att avga, inom atskilliga skild kategorier. Undantagen inom en fatal bruten bockerna, saso inneha en mer traditionell vinkel sam darbort mammorna lamnar efterso ofullstandig jamstalldhet, handlar det i andra forsavitt kvinn sasom gor resistans til annorlunda ideal.
Nago kluster utfor mothugg til moderskapet samt foraldraskapet, nago fack som forskaren kallar ”de daliga mammorna”. De modrarna ar lite mer distanserade mot sina kidsen, sam traffa bruten samhallet saso f samre paro. Ett pro befinner sig Sara Kadefors inte har suvera. Inom den berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter samt man, postumt att hava forsnillat dotters arv. Hon inneha lagt allihopa klover pa lyxkonsumtion, sam nar det kommer fram blir det separation sam hon flyttar in ino nagon automobil utstott Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det som att mamman villi ytan forsoker att forsonas tillsamman dottern, skada ick anstranger sig sann. Hon befinner sig ej huga itu dottern som endas bryr sig om forbrukning sam sin yuppienalle. Jenny Bjorklund beskriver det sasom att karaktaren gor motstand kontra iden om det goda moderskapet.
Ino do moder svenska spraket romaner som mig undersoker lever kvinnorna ino allmanhet i typ jamstallda forhallanden
– Det utspela ifall iden om att mammor evigt skall befinna intresserade av forsvinna barnunge. Det finns ett norm inom dag ifall det involverade foraldraskapet. Darfor at befinna goda paron skall vi placera vara barns intressen i etta hand. Vi skal icke enbart passa vara baby utan likas peppa do och forenkl forut dom darfor att do skall utvecklas. Skada svenska sprake mammor far icke finnas till pro sjalvuppoffrande. Dom forvantas istallet amna deltaga barnen sa avsevart sasom genomforbar, darfor att de alskar dom. Medan ska de skal tillsamman traning, umgas tillsammans vanner sam aga en precis arbetsplats saso kanns angelaget. Det blir nagon gigantisk anspanning kungen svenska sprake mammor att hantera allting detta. Mamman i Borta suvera gor resistans kontra alltsamman det forvantade, anser Jenny Bjorklund.
– darbort varenda mamman ick odla hanryckt i att slu knopp taget existera morsan. Det befinner sig hennes hane sasom pushat henne till att bli foralder. Anledningen ar att dom har kompisa saso amna reproducer sam han borjar beror sig jakta. Hon tillat en kidsen och hon och barnet hamnar standigt ino konflikter saso hon ej kan behandla. Hon reagerar barnsligt sam duckar igenom att lasa in sig villig muggen och skyla sig mirake tacket, sam hoppas villi att det skall knata slu. Det befinner si pappan sasom befinner si saken dar aktiva ha foraldern och den narvarande mammakaraktaren astadkomme resistans til dom ideal som finns, anser Jenny Bjorklund.
I forskningen ager hon fokuserat kungen svenska romaner inte med systematisk komparerin med varldsomfattande tidskrift. Skarp ar villi saken da svenska spraket kontexten, saso befinner si ovanlig nar det innefatt mojligheten att para att sam karriar sam sasom beredvilligt lyfts fram nar hane skall dana bilden it Sverige. Det syns bland ovrig villi svenska sprake institutets sajt, darborta dom lyfter fram familjeideal tillsammans rattigheter samt pappor som befinner sig hemma, skriver Jenny Bjorklund.
Andra kategorier, bortsett fra inadekvat rattigheter och resistens til moderskapet, sasom Jenny Bjorklund ager definierat ar resistens til karnfamiljen sam opposition till pronatalismen – salede samhallets forvantningar gallande att all kvinns vill innehav avkomma.
Nar det galler det senaste utgar Jenny Bjorklund fran det hon beskriver saso det svenska spraket samhallets samt politikens specialite kungen att hjalpa forut barnfamiljer. Hurda den svenska spraket valfardsstaten bakdel sedan ager genomfort annorlunda atgarder darfor att framja sta familjer gravid, tillsamman anpassad arbetstid, givmild foraldraledighet och barnbidrag. Nagon politik som utmarker sig internationellt.
– Det ager skapat familjecentrerade normer samt ett pronatalistisk anspanning. Mammor i markli it bockerna lamnar tryta familjer eftersom att dom troligen aldrig ville bliva modrar. Do ville foreta andra prylar samt foraldraskapet ser dom sasom en pafoljd.
E prov villi det ar Sara Stridsbergs Happy Sally. Darborta inneha foraldrarna en kontrakt. Pappan vill segla slu Atlanten, men det vill ej mamman. Hon tranar darfor att bada over Engelska kanalen, sam do bestammer att forsavit hon klarar det amna hon erhalla oinskrankt simtid, ett bassan samt personligt lagenhet inom familjens hus. Forlorar hon blir det atlantsegling och oandli lektid med barnen.
– atskillig https://kissbrides.com/sv/guyanes-kvinnor/ av bockerna visar villig att karnfamiljen icke stadse ar en odla trevlig placering att befinna villig. Jag antar att detta engagerar lasarna hederlig for att massa funderar runtom det har, samt kanner aterigen sig. Skada nar det utspelar om grejer som kanns forbjudna i enlighet me samhallets normer ar litteraturen en lokal dar hane kan behandla skild satt att leva sam test forbjudna tankar, sager Jenny Bjorklund.